Tammi Helmi Maalis Huhti Touko Kesä Heinä Elo Syys Loka Marras Joulu
Vastuullisten kuluttajien ja valtion sekä kuntien tulee välttää kirjolohta ja suosia villiä kalaa sekä suljetuissa kasseissa kasvatettua kalaa. Suljetuissa kasseissa kasvatetut kalat ovat mitä luultavimmin myös ravintona terveellisempiä kuin avokasseissa viljelty kala. Tämä johtuu siitä, että suljettuihin kasseihin pumpataan happea ja kalat uivat vastavirtaan ja pysyvät näin terveempinä eivätkä tarvitse suuria määriä antibiootteja rehun mukana.
Tätä asiaa olisi hyvä selvittää vielä tarkemmin, kuten myös terveellisten rasvojen esiintymistä eri kaloissa. On esiintynyt väitteitä, että nykyruokinnalla kassikalat eivät sisällä samalla tavalla terveydelle tärkeitä rasvoja kun villikalat.
Nykymuotoisen kalankasvatuksen suurin ongelma on kuitenkin Saaristomeren sekä Ahvenanmaan rehevöittäminen. Vaikka rehujen laatu on parantunut, niin arviolta 10-20 % ravinnekuormituksesta Turunmaan saaristossa on peräisin kalanviljelylaitoksista, Kustavissa joillakin alueilla jopa 70 %.
Nyt pitäisi tehdä 5-10 vuoden siirtymäohjelma, jonka aikana siirtymätukien avulla kannustetaan kalanviljelijät siirtymään suljettuihin kasseihin, joista ylimääräinen ravinne voidaan ottaa ylös ja kompostoida. Uusien lupien myöntäminen avokasseille on heti lopetettava.
On turha vähätellä vanhamuotoisen kalankasvatuksen ympäristöongelmaa. Yksittäinen kalanviljelylaitos voi tuntua harmittomalta, mutta kokonaisuutena kalankasvatuksen päästöt vastaavat noin miljoonakaupungin puhdistetun jäteveden päästöjä. Nämä päästöt synnytetään kaiken lisäksi pahimpaan vuodenaikaan ja erittäin herkässä ympäristössä.
Jotta kuluttajat voisivat kantaa oman vastuunsa, niin heidän tulee saada tietää onko kaupan oleva kala umpikassista vai Itämerta rehevöittävästä vanhanaikaisesta kalaviljelykassista.
Lisätietoja: Janina Andersson 050-511 3040 ja Tuija Brax 050-511 3115
Jag skickade idag följande insändare till Åbo Underrättelser.
Tyvärr måste jag hålla med Husö biologiska stations föreståndare, Johanna Mattila, i hennes kritik den 11.8. angående miljöminister Enestam.
-Jag vet inte vad jag ska säga. Man ser ju att miljöministern inte är intresserad av miljön, eller så vet han helt enkelt inte tillräckligt mycket, sade Mattila enligt ÅU.
Följande citat av Erik Wahlström är ännu alltför träffande gällande vår Östersjöpolitik: "Vi har valt algblomningarna eftersom vi prioriterar jordbrukets, trafikens och fiskodlingens intressen och låga kommunala skattören framom ett rent hav."
Jag vill ändå börja med att tacka sfp för ett bra samarbete gällande St. Petersburgs västra avloppsreningsverk då både gröna och sfp satt tillsammans i regeringen. Jag glömmer aldrig det gruppordförande möte där vi beslöt att Finland skall vara med och satsa på reningsverket i St. Petersburg. Nu skulle det gälla att få igenom ett likadant beslut gällande slutförandet av avloppsreningen för hela St. Petersburg.
Det är också en positiv sak att Enestam som miljöminister slutförde kravet på rening av glesbygdens hushållsavloppsvatten, fastän man inom sfp inte var så förtjust då miljöminister Satu Hassi startade denna lagberedning.
***
Enestams reaktion på Johanna Mattilas kritik var att kalla det ett typiskt utfall av en forskare som inte vet vad förvaltningen gör. Vidare säger han att när det gäller bilismen eller jordbruket är det inte miljöministeriet som är sektoransvarig (ÅU 12.8.). Tydligen har miljöministern nu insett denna arbetsfördelning, för en onsdag i augusti år 1997 påstod dåvarande inrikesminister Jan-Erik Enestam något helt annat i ÅU. Han sade då, att ansvaret för att skydda våra vattendrag bärs av miljöminister Pekka Haavisto och att det är helt onödigt att försöka rentvå miljöministeriet.
Då för åtta år sedan svarade jag Enestam så här i denna tidning: "Till att börja med skulle jag vilja be Enestam att läsa Pontus Anckars utomordentliga artikel om övergödningen i förra lördagens ÅU och likaså Monica Sandbergs artikel i tisdagens ÅU. I dessa artiklar kommer det tydligt fram att inget enskilt ministerium har tillräckliga befogenheter eller resurser för att åtgärda problemet. Att värna om havet är inte bara miljöministeriets sak, utan också t ex trafik-, jordbruks- och handels- och industriministeriet har ett stort ansvar när det gäller övergödningen. I budgetrian får också Enestam och jag hand i hand dela på detta ansvar."
Fastän miljöministern alltså inte ensam kan driva igenom allt, så borde han eller hon ändå självklart vara en drivande motor. Nuvarande miljöminister har t ex klart prioriterat fiskodlarnas näringsintressen gentemot Skärgårdshavets räddande och jag har inte heller märkt att han skulle ha aktivt arbetat för att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftigare gentemot privatbilismen. De politiska besluten under hans tid som miljöminister har tyvärr tvärtom ökat privatbilismens konkurrenskraft gentemot kollektivtrafikens.
Detta är i och för sig inte en så stor överraskning, för redan i budgetmanglingen 1997 ville sfp sänka bensinskatten och höja mervärdesskatten för kollektivtrafiken. Detta alltså efter vår lilla debatt om Östersjön i ÅU och samtidigt som också Ole Norrback uttalade sin stora oro över att Pekka Haavisto inte gjorde mera för att rädda Östersjön...
***
En orsak till att Enestam och jag kanske talar förbi varandra rörande t ex fiskodlingarnas miljöpåverkan är att belastningens storlek inte visar direkt hur stor påverkning belastningskällor har proportionellt, utan man måste iaktta påverkningstiden och -området. Till exempel fiskodlingen vars andel av hela Östersjöns utsläpp är försvinnande liten, kan i sitt påverkningsområde vara den viktigaste orsaken till övergödningen. I Åbolands skärgård beräknas utsläppen från fiskodlingarna utgöra 10-20 % av belastningen trots den förbättrade foderkvaliteten. I Gustavs utgör fiskodlingens utsläpp ställvis t o m 70 % av utsläppen. Fiskodlingens näringsutsläpp motsvarar en miljonstads renade avloppsvattens inverkan på Östersjön.
Nu borde miljöministern göra allt han kan för att få till stånd ett investeringsstöd för fiskodlare som vill övergå till fiskodling i stängda kassar och samtidigt borde man helt upphöra med att ge nya lov för fiskodling i öppna kassar.
I Finland har man utvecklat stängda fiskodlingskassar som framgångsrikt har testats i Åbolands skärgård. Med hjälp av dessa stängda kassar kan man samla in fiskars avföring och spillfoder. Dessutom visade det sig att fiskarna hölls friskare då de simmade motströms i det syre som pumpades in i kassarna. Detta ledde till ett mindre behov av matande av antibiotika åt fiskarna.
***
En annan konkret åtgärd som miljöministern har haft en längre tid på sitt arbetsbord, är fritidsbåtarnas konkreta möjlighet att tömma sina septiktankar, som nu är obligatoriskt för alla att ha. Redan förra året varnade miljö- och båtorganisationerna att mottagningssystemet inte fungerar, vilket kommer att leda till frustration bland båtfolket, som inte vet vad de skall göra med sina fulla tankar.
Håll Skärgården ren rf skulle gärna bära större ansvar för att utveckla ett täckande och fungerande system för mottagandet av båtarnas septiktankar, men för detta arbete skulle det behövas cirka 100 000 euro per år i fem års tid. Vi gröna försökte få igenom denna finansiering i samband med förra årets budget. Nu skulle det verkligen gälla för miljöministern, att i varje fall i år få igenom denna konkreta lätt skötta åtgärd för Östersjön. För alla vet vi ju att många bäckar små leder till en stor å.
Ännu viktigare, men betydligt arbetsdrygare är det att få bukt med utsläppen från skogs- och jordbruk.
Tyvärr berörs vi även starkt av problemet med organiska tennföreningar i fisk i våra närvatten. Så miljöministern har mycket att kämpa med och vi som kritiserar honom hoppas förstås att han skall kunna använda vår kritik för att få mera fart på de konkreta besluten…
Janina Andersson (grön riksdagsledamot)
Ohessa tänään Turun Sanomiin lähettämäni ajankohtaiskirjoitus.
Haluaisin kiittää hallitustamme joistakin ympäristömme kannalta tärkeistä budjettipäätöksistä, ja antaa vinkkiä siitä mitä seuraavaksi kannattaisi tehdä.
Vihreä eduskuntaryhmä on jo kauan yrittänyt ajaa läpi työsuhdelipun käyttöönottamista, koska se auttaa ihmisiä valitsemaan joukkoliikenteen. Viimeaikaiset päätökset ovat tähän asti huonontaneet joukkoliikenteen kilpailukykyä, eli hallituksen päätös ottaa työsuhdelippu käyttöön tuli todellakin tarpeeseen.
***
Laki vaatii veneiden käymälätankkien tyhjentämistä - mutta tyhjennyspaikkoja on vaikea löytää. Tänäkään veneilykesänä septitankkien tyhjennysmahdollisuuksia ei ole ollut läheskään kaikissa satamissa ja monissa laite on myös rikki. Satamissa törmää usein turhautuneisiin veneilijöihin, jotka haluaisivat suojella Itämerta ja noudattaa lakia.
Jo edellisen budjettikäsittelyn yhteydessä vaadimme investointitukea tämän asian ratkaisemiseksi, mutta Itämeri hävisi silloisen budjettiväännön. Olen nyt pitkin kesää lähettänyt terveisiä hallitukselle siitä, että huviveneilijöille on tehtävä helpommaksi suojella Itämerta lisäämällä veneiden septitankkien tyhjennyspaikkoja. Nyt Pidä saaristo siistinä ry. on ilmeisesti saamassa varoja niiden toteuttamiseen. Tämä on erittäin hyvä asia, josta haluankin kiittää hallitustamme.
***
Seuraavaksi odotan, että ympäristöministeri Enestam ottaisi mallia Ahvenanmaan ympäristöministeri Harriet Lindemanilta, joka on vihdoin panemassa kalanviljelyä kuriin. Ahvenanmaalla on havaittu, että 60 henkeä työllistävä kalanviljely päästää veteen satoja kertaa enemmän fosforia kuin 400 henkeä työllistävä Birka Princess -alus.
Vastuullisten kuluttajien ja valtion sekä kuntien tulee välttää kirjolohta ja suosia villiä kalaa sekä suljetuissa kasseissa kasvatettua kalaa. Suljetuissa kasseissa kasvatetut kalat ovat mitä luultavimmin myös ravintona terveellisempiä kuin avokasseissa viljelty kala. Tämä johtuu siitä, että suljettuihin kasseihin pumpataan happea ja kalat uivat vastavirtaan ja pysyvät näin terveempinä eivätkä tarvitse suuria määriä antibiootteja rehun mukana.
Tätä asiaa olisi hyvä selvittää vielä tarkemmin, kuten myös terveellisten rasvojen esiintymistä eri kaloissa. Jotkut tutkijat ovat esittäneet, että nykyruokinnalla kassikalat eivät sisällä samalla tavalla terveydelle tärkeitä rasvoja kun villikalat.
Nykymuotoisen kalankasvatuksen suurin ongelma on kuitenkin Saaristomeren sekä Ahvenanmaan rehevöittäminen. Vaikka rehujen laatu on parantunut, niin arviolta 10-20 % ravinnekuormituksesta Turunmaan saaristossa on peräisin kalanviljelylaitoksista, Kustavissa joillakin alueilla jopa 70 %.
Nyt pitäisi tehdä 5-10 vuoden siirtymäohjelma, jonka aikana siirtymätukien avulla kannustetaan kalanviljelijät siirtymään suljettuihin kasseihin, joista ylimääräinen ravinne voidaan ottaa ylös ja kompostoida. Uusien lupien myöntäminen avokasseille on heti lopetettava.
On turha vähätellä vanhamuotoisen kalankasvatuksen ympäristöongelmaa. Yksittäinen kalanviljelylaitos voi tuntua harmittomalta, mutta kokonaisuutena kalankasvatuksen päästöt vastaavat noin miljoonakaupungin puhdistetun jäteveden päästöjä.
Jotta kuluttajat voisivat kantaa oman vastuunsa, niin heidän tulee saada tietää onko kaupan oleva kala umpikassista vai Itämerta rehevöittävästä vanhanaikaisesta kalaviljelykassista.
Kaikki yllämainitut toimenpiteet ja ehdotukset tähtäävät Itämeren pelastamiseen. Erityisesti meillä Turussa on paljon päteviä asiantuntijoita yliopistoissamme ja heidän osaamistaan pitäisi hyödyntää huomattavasti nykyistä enemmän erityisesti myös maa- ja metsätalouden tuottamien päästöjen ennaltaehkäisyssä. Nämä päästöt ovat määriltään suurimpia, eikä päästöjen vähentämiseen ole olemassa mitään patenttiratkaisua. Itämeren tila huononee kuitenkin koko ajan, eli kaikki pelastustoimenpiteet ja uudet innovaatiot ovat elintärkeitä!
Janina Andersson (vihreä kansanedustaja)
Här följer min insändare som jag skickade till Åbo Underrättelser. Stefan Wallin och jag ska tala om samma tema i Radio Vegas Slaget efter tolv på måndagen (29.8)
Jag vill sända ett stort tack till regeringen, för att Håll Skärgården Ren nu äntligen får tilläggspengar för att kunna bygga ut nätet för tömning av båtarnas septiktankar. Jag skrev en insändare för en tid sedan där jag pressade på miljöminister Enestam att sköta bl a om denna konkreta åtgärd, och därför tycker jag mig vara skyldig att tacka honom nu efteråt.
En annan sak som jag också hoppades att han skulle göra för Skärgårdshavet, var en radikal åtstramning av fiskodlarnas rättigheter att smutsa ner Skärgårdshavet. Jalle Ahlbäck svarade mig med att både septiktankarna och fiskodlarna är obetydliga utsläppskällor. Som bevis förde han fram fiskodlingarnas kväveutsläpp, men lämnade bort deras fosforutsläpp, som ändå är av större betydelse då det gäller fiskodlingarnas miljöpåfrestning.
Jag hoppas att nu både Enestam och Ahlbäck läste noga nyheten i ÅU (25.8) där Ålands landskapsregering kom med konkreta beslut för att minska radikalt på fiskodlarnas utsläpp. Jag hoppas att miljöminister Enestam nu skulle ta exempel av sin åländska kollega Harriet Lindeman, och börja med att ge investeringsstöd åt de fiskodlare som byter till odling i slutna system.
Det åländska beslutet byggde på en jämförelse mellan utsläppen från olika näringar och hur många som sysselsätts av dem. Fiskodlingarna som direkt syssselsätter 60 personer hade t ex hundratals gånger större utsläpp än kryssningsfartyget Birka Princess, som sysselsätter 400 personer.
Janina Andersson (grön riksdagsledamot)